Adhd
Orsaken till adhd är i grunden biologisk och de genetiska faktorerna har stor betydelse. Ärftligheten är alltså stark och det är vanligt att flera i en familj eller släkt har liknande svårigheter.
– Kanske har andra personer i släkten adhd eller så känner man igen symtombilden hos familjemedlemmar fast de inte har fastställd diagnos. Det är något vi ofta ser när vi utreder neuropsykiatrisk problematik, konstaterar Caroline Byström, leg psykolog och verksamhetschef på Modigo.
De gener som visats ha koppling till adhd har att göra med signalöverföring av signalsubstansen dopamin, särskilt i främre delen av hjärnan, där planering och beslutsfattande styrs. Hjärnans belöningssystem fungerar därmed annorlunda, och det verkar som att kortsiktiga belöningar premieras framför belöningar som kräver väntan. (Karolinska institutet).
Även olika påfrestningar under tidig utveckling, graviditet och förlossning kan spela roll för uppkomsten av adhd. Däremot finns inga studier som visar att adhd kan förklaras med sociala faktorer som dåligt föräldraskap, stökig uppväxtmiljö, stressig skolsituation eller traumatiska händelser. (Region Uppsala)
– Samtidigt är det förstås så att miljön har stor påverkan på hur livet med adhd blir. Att ha föräldrar som skapar en trygg och förutsägbar miljö är extra viktigt för barn med adhd. På samma sätt kan en bra skolmiljö med kunniga och engagerade lärare ge en skyddande effekt, säger Caroline .
Autism
Även vid autism finns en stark genetisk och ärftlig komponent. Till exempel är förekomsten av autism hos småsyskon till barn med autism 10–20 procent, att jämföra med den allmänna förekomsten på cirka 1 procent. (Karolinska Institutet)
Men bilden är komplex. I PAGES-studien (Population-Based Autism Genetics and Environmental Study) vid Karolinska institutet är utgångspunkten att ett intrikat mönster av gener och miljöfaktorer tillsammans leder till autism hos individen.
Bland annat har forskningen kunnat visa att hög ålder hos både mamman och pappan är en oberoende riskfaktor. Exempelvis ökar risken att barnet utvecklar autism två till trefaldigt om pappan är över 50 jämfört med om pappan är i 25-årsåldern. (Karolinska Institutet)
Även andra kända biologiska miljöfaktorer är förknippade med ökad risk för autism. Det kan till exempel vara infektioner, sjukdomar eller viss medicinering under graviditeten. Risken ökar också om modern varit utsatt för miljögifter och bekämpningsmedel. (Autismcentrum, Region Stockholm)
Däremot är det idag fullständigt klarlagt att autism inte orsakas av MPR-vaccin som ges mot mässling, röda hund och påssjuka. Den oriktiga föreställningen fick spridning för cirka 25 år sedan, då en studie publicerad i tidskriften The Lancet påstod detta. Studien bidrog till att andelen föräldrar som lät vaccinera sina barn sjönk i Sverige och många andra länder.
Även teorin om kylskåpsmammor, som kortfattat gick ut på att föräldrarnas känslokalla agerande var orsaken till barnens autism, är fullständigt felaktig och sedan länge förkastad till historiens skräphög.
– Nej, autism orsakas inte av sociala förhållanden i hemmet, men liksom vid adhd spelar miljön stor roll för hur problematiken uttrycker sig. Det behövs kunskap och anpassning för att underlätta så mycket som möjligt för personer med autism, säger Caroline.
Granskad av
Caroline, verksamhetschef Modigo
Caroline är legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon har tidigare arbetat med metodutveckling gällande neuropsykiatriska diagnoser inom Region Stockholm. Caroline har varit verksamhetschef på Modigo sedan 2018.